Utanför kyrkoområdet i Madhu står en skylt som kungör på tre språk: DETTA ÄR EN HELIG PLATS. BÄR INTE VAPEN HÄR! Kyrkan i Madhu har kallats Sri Lankas Lourdes. Människor vallfärdar hit i stora skaror. De senaste hundra åren har det för det mesta handlat om hundratusentals årligen. Under kriget kom det att bli tillflyktsort för krigsflyktingar. Det fanns en informell överenskommelse från krigförande parter att respektera platsen som vapen- och krigsfri zon.
Det första jag ser när jag stiger in i kyrkan är den berömda Madonnan av Mantai som tronar ovanför altaret. Hon fördes till Madhu av katoliker från Mantai som ville rädda både sig själva och madonnan undan religionsförföljelse på 1660-talet, då reformerta kristna förföljde kristna av romersk-katolsk tro. Madonnan av Mantai kom således själv till Madhu såsom flykting en gång i tiden. Hon anses besitta särskilda helande krafter och är huvudanledning till att människor vallfärdar hit. Därmed har hon lyckats ena inte endast kristna av olika slag. Till Madhu vallfärdar sedan länge människor av alla religiösa och etniska tillhörigheter i Sri Lanka: buddhister, hinduer, muslimer och kristna. Då fredssamtal och vapenvila stod för dörren (2001) var Madonnan av Mantai ute på ”pilgrimsresa för fred”, en sorts turné i landet, och drog då till sig stora skaror överallt dit hon kom.
Madhu har blivit känd som fredszon och fredskyrka. Fredskyrka kan man vara på många olika sätt. Jag tycker att Madhu kan tjäna som inspiration på tre punkter:
1.Ett tydligt NEJ till vapen och en påminnelse om hur konkret ett sådant ställningstagande är (såsom vapenhusen i gamla kyrkor där man bokstavligt talat ska lämna ifrån sig alla eventuella vapen innan man går in i kyrkan). Nyligen har kyrkorna i Sverige uppmärksammat årets Globala vecka med tema vapenhandel som förhoppningsvis gett många därhemma inspiration till konkret handling.
2.En fristad för människor på flykt. Under särskilt svåra tider har det skydd kyrkan i Madhu kunnat erbjuda såsom i princip fredad från attack (med särskilt skydd enligt internationell rätt och i det här fallet efter särskilda informella överenskommelser) kompletterats med internationell preventiv närvaro. Den världsvida kyrkan kan också vara engagerad i internationell preventiv närvaro på flera olika sätt – det ekumeniska följeslagarprogrammet i Israel och Palestina är ett välkänt exempel.
3.Trygg förankring i den egna traditionen förenad med en radikal och chosefri öppenhet gentemot människor av annan tro.
