Syftet med priset är att uppmärksamma ideella föreningar och stiftelser som rapporterar sin verksamhet på ett öppet, tydligt och pedagogiskt sätt.
Hur folkrörelserna använder och redovisar insamlade medel och skattepengar är naturligtvis av stor betydelse för allmänhetens förtroende och biståndsengagemanget.
De senaste månaderna och speciellt de senaste veckorna har det förts en rad debatter i media om biståndets effektivitet. Utgångspunkten har bland annat varit Riksrevisionens rapport, gjord utifrån en granskning av ett par enskilda organisationers arbete.
En annan aktör som aktivt ifrågasätter folkrörelsebiståndet i debatten är den nyliberala tankesmedjan Timbro. Ett par rapporter har publicerats under hösten. Den första sammanfattar lite föraktfullt det biståndsengagemang som finns i folkrörelse Sverige som en ”biståndsindustri” där enskilda organisationer bara talar i egen sak och smörjer sig själva.
Den andra rapporten handlade om biståndet via enskilda organisationer till Irak.
I denna debatt har det skett grova generaliseringar och ifrågasättanden om biståndets effektivitet i allmänhet och folkrörelsebiståndet i synnerhet. Beträffande rapporten från Riksrevisionen ifrågasätter nu berörda parter kvalitén. Sida har tillsatt en oberoende granskning för att säkerställa rapportens kvalitet. I Timbros fall förekommer direkta lögner och insinuationer.
Det är tragiskt att den massmediala debatten, med understöd av ledarskribenter och debattörer på några av de större dagstidningarna, underblåser kritiken utan att granska kvalitén och de fakta som rapporterna bygger sina resonemang på. Skadan är redan skedd och misskrediteringen gjord. Nu fortsätter debatten utifrån demokratins grundläggande värden.
Finns det oegentligheter oavsett om det handlar om betalning för svartjobb, försök till att smita från skatt eller försök till korruption ska detta självklart polisanmälas och rättsligen prövas!
Men om det finns brister i kvalitén i granskningen från Riksrevisionen och utifrån de grova generaliseringar i debatten som misstänkliggör en hel sektor av människor som bärs av visioner, engagemang och vilja till att bygga en bättre värld så måste en seriös diskussion lyftas om verklighetsförankring, relevans, kostnadseffektivitet och vilka intressen som egentligen driver debatten.
Jag har arbetat med bistånd hela mitt liv och mött tiotusentals människor i Sverige som burit på ett engagemang att förändra världen. Som har sett fattigdomen i vitögat, sett konsekvenserna av marginalisering och förtryck och genom sin inlevelse i problemen försökt åstadkomma förändringar genom ett engagemang i Diakonia eller någon annan enskild organisation. Arbetat på sin fritid, tagit initiativ till att inspirera och organisera andra medmänniskor, skapat studiecirklar, gjort egna insamlingar, arrangerat temagudstjänster, konserter, kulturkvällar etc. Människor som utgör demokratins grundval men som i ett slag ifrågasätts utifrån en mycket märklig massmedial debatt.
När jag talar om öppenhet, relevans och verklighetsförankring utifrån ett demokratiperspektiv så handlar det om frågan– ”silar vi mygg och sväljer kameler?” Se mitt tidigare blogginlägg, med denna rubrik.
Diakonia har under många år utifrån sitt mandat att bekämpa fattigdomen arbetat med att stärka människors delaktighet i samhällsutvecklingen. Vi har arbetat med att utveckla mål och resultat i verksamheten och i relation till det byggt administrativa system som vi tror är relevanta för att säkerställa den kontroll vi behöver.
Det finns självklart förbättringar att göra vilket vi ständigt arbetar med i samtal med våra finansiärer och revisorer.
Mitt i denna debatt fick Diakonia priset för bästa årsredovisning.
Juryn har arbetat efter ett antal olika kriterier, bland annat att organisationen följt gällande redovisningsföreskrifter och att de uppfyller sitt ändamål. Årsredovisningen ska ge en allsidig och sanningsenlig bild av organisationen så att den enskilde medlemmen kan få en tydlig bild av organisationens verksamhet.
Juryns motivering:
”Diakonias årsredovisning beskriver verksamheten överskådligt och tydligt i text och grafik. Den ger en god överblick inte enbart över de projekt som organisationen bedriver tillsammans med sina samarbetspartners över hela världen, utan också över den aktuella situationen i de länder där verksamheten bedrivs.
Årsredovisningen är samtidigt något av en skönhetsupplevelse med fantastiska foton, som präglas av hopp, livslust och framtidstro utan att för ett ögonblick förringa problemen och svårigheterna för världens fattiga. Text och foton tillsammans förmedlar på ett inspirerande sätt det starka engagemang, som bär organisationen.
Tvåspråkigheten ökar årsredovisningens användbarhet.
Diakonia har varje år funnits med bland våra finalister vilket bekräftar att den höga kvaliteten är ett uttryck för ett gediget, uthålligt och ambitiöst redovisningsarbete”.
Diakonia arbetar vidare med att stärka demokratin i olika delar av världen, i öppenhet och med drivkraften att ständigt förbättra kvalitén i vårt arbete.
Bo Forsberg
PS: Vår årsredovisning för 2006 och tidigare år finns på www.diakonia.se/arsbok
Andra bloggar om: bistånd, biståndspolitik, demokrati, resultat, redovisning, årsberättelse, årsbok, Riksrevisionen
