Som vi tidigare har skrivit om är det djupt problematiskt att Världsbanken har och kan komma att få ännu mer kontroll över stödet till klimatanpassning i utvecklingsländerna. Hittills har banken inte visat sig vara någon klimatvänlig bank, den har ett odemokratiskt styrelsesätt och projekten som banken genomför har alltför ofta inslag av toppstyrning och villkorande.
Men för finansiering av klimatanpassning finns ett alternativ, en institution med det passande namnet Anpassningsfonden. Fonden är underställd Kyotoprotokollet och är därmed knuten till FN:s klimatkonvention. Hittills har fondens bidrag kommit från en avgift på 2 % från CDM-projekt. Även i Anpassningsfonden är dock Världsbanken inblandad, men bara som förvaltare av pengarna.
Anpassningsfonden har ett antal fördelar: i dess styrelse har mottagarländerna majoritet, fondens möten präglas av transparens och finansieringen kommer genom särskilda ”genomförandeorgan” på ett direkt sätt och i enlighet med ländernas egna prioriteringar att bidra till klimatanpassning för fattiga och utsatta människor. Under den senaste månaden har man godkänt de första nationella och multinationella ”genomförandeorganen”.
Det är alltså fullt möjligt att stödja Anpassningsfonden och det är väldigt glädjande att Spanien valt att göra just detta. EU:s ordförandeland väljer att ge 45 miljoner euro.
Spaniens beslut att stödja Anpassningsfonden är självklart bra eftersom fattiga människor redan nu drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser, men det sätter också press på andra rika länder att göra samma sak. Det sänder en stark signal om att man har tilltro till fonden och att Världsbanken inte är det enda alternativet. Dessutom kan det komma att öka förtroendet mellan rika och fattiga länder, som starkt föredrar finansiella institutioner som ligger under FN:s klimatkonvention.
Den svenska regeringen hävdar ofta i klimatsammanhang att man går före och visar vägen för andra. Nu har EU:s ordförandeland vågat ta ställning för en mer legitim institution för klimatstöd till fattiga människor. När följer Sverige?