Här på klimatmötet i Köpenhamn råder en långsam väntan. Förhandlingarna pågår i slutna rum idag och plenum är tills vidare uppskjuten.
Det slår mig vad kaotisk apparat detta är. De sista versioner av texter vi fick i lördags består av hakparentes efter hakparentes kring de frågor som kommer bli avgörande för mänskligheten: Antingen minskar vi ustläppen med minst [50] [85] eller [90] procent til 2050, enligt textutkastet. (Enligt vetenskapen borde de ner till närmast 0 år 2050). Och de kommande dagarna kommer världens ledare i ett förmodligen pressat läge att avgöra vilket de blir. De kommer därmed att avgöra skillnaden mellan liv och död för människor och ekosystem. Det känns absurt.
Enligt den dagliga tidningen ECO, som ges ut av NGOer här på mötet har det till och med lagts fram en textversion med att skydda "moder jord" inom hakparentes. Brasiliens delegat hade då gjort invändningen att "Ni kan inte sätta moder jord inom hakparentes". Vi som storögt följer detta förhandlingsspel kan bara instämma...
I väntan på en fortsättning och förhoppningsvis ett lyckligt slut, med Moder Jord satt i centrum, ej inom parenteser.
Penny Davies
på plats för Diakonia i Köpenhamn